tisdag 29 december 2009

Mon père et moi


Pappa kom på besök, precis samma dagar som Elins mamma. Vi colocs åkte ut till flygplatsen på söndagen för att hämta upp dem, och roade oss med att skriva välkomstskyltar med "pappa" och "mamma" skrivet på. Norrmännen som kom med planet innan skrattade mycket åt oss när vi stod där och väntade, och vi förstod senare att man i Norge endast säger mamma och pappa upp tills ca 3 års ålder... Sedan heter det mor och far. En svensk kvinna frågade oss om vi inte visste hur våra föräldrar såg ut, haha. Till sist kom de i alla fall, båda med betydligt mer bagage än sitt eget. Jag och Elin började ju behöva lite varmare kläder! Pappa bodde på ett hotell precis vid Place Massena, så jag följde honom dit, innan vi åt lunch på torget mittemot Palais de Justice. Ugnsrostad kanin var lite speciellt men gott, men pappas rostbiff såg riktigt mumsig ut. Resten av dagen promenerade vi runt i gamla stan, gick upp på utsiktskullen och spatserade på La Prom'. Eftersom det var fars dag ville jag bjuda pappa på något speciellt, så det fick bli en tur till det bretonska crêperiet på min gata. Gubben där började nog känna igen mig, speciellt som jag alltid äter samma sak till efterrättspannkakan: salidou (lite salt kolasås typ, smakar knäck enligt alla svenskarna).

Dagen efter besökte vi hamnen. Vi gick ut på piren, och klättrade över ett staket för att komma ännu längre ut. Det var något ståhej på gång i hamnen och ute på vattnet också, vilket vi kom på var Louis Vuitton cup - en seglartävling som skulle pågå i två veckor. Pappa blev imponerad av det stora krigsminnesmärket, så jag tog kort av honom framför det, och en massa andra byggen i Nice. Han ville ha en fin bakgrundsbild till datorn på jobbet! Efter varm lunch på Cours Saleya (jag åt underbar sparrispasta och pappa mumsig lasagne) gick vi uppåt stan, och när jag sedan var på min muntliga lektion fick pappa gå själv i affärer. Vi fick göra lite plats i magarna genom att promenera efter den långa gågatan på Rue Massena, innan vi hittade en trevlig pizza- och köttrestaurang på samma gata. Det blir mycket restaurangbesök när man har far sin på besök... Väldigt trevligt!



På tisdagen hade jag planerat att vi skulle ta bussen till Villefranche, som ligger precis bredvid Nice, men pappa ville gärna fortsätta se den vackra kustutsikten ett tag till, så vi åkte lite längre och hamnade i Monaco. Pappa hade varit där en gång förut, men ville ändå gärna gå bort till Casinot. Vi satte oss på cafét precis bredvid, Café de Paris. Det var soligt och skönt, och vi kunde ta av oss jackorna. Antagligen den dyraste cola jag nånsin druckit, men är man i Monaco så är man. Det var en slapp och skön dag. Efter vilan i solen promenerade vi ner mot hamnen, tittade på lyxbåtarna (och funderade på varför det finns så många från George town) och åt till sist mysin lunch (anka!) innan vi tog bussen tillbaka till Nice. Jag var ännu en gång tvungen att gå på lektion. På kvällen visade jag lite mer av gamla stan, och sedan mötte vi upp Elin och hennes mamma för ett gemensamt restaurangbesök på Rossettisserie - toppenrestaurangen mittemot oss (fem olika sorters kött att välja på med antingen potatismos eller potatisklyftor och sås till, och en sallad i väntan - allt för 11 euro, oavsett vilken rätt man tar). Maten var supergod, och sällskapet trevligt. Kvällen likaså.


På onsdagen gick jag upp ovanligt tidigt för att vara jag, så att jag och pappa kunde ta tåget en bra bit bort efter Rivieran, nämligen till den gamla romarstaden Fréjus. Fréjus låter inte så himla franskt kanske, och det är för att det kommer från latinets Forum Julii. Det var alltså ett stort torg till Julius Caesars ära som låg i denna stad för länge sedan. Det finns en massa lämningar från den tiden utspridda över staden - toppen för en antikare som jag! Frankrikes Pompeji kallas staden... Vi hade dock lite problem att hitta till allt detta i början, eftersom det var helgdag (första världskrigets slut), och turistbyrån stängd. Hjälpsam ortsbefolkning gjorde dock att vi hittade till både gamla akvedukter och en ganska raserad amfiteater. Fréjus är en jättemysig liten stad, som verkligen känns genuin, och fransk helt enkelt. Några andra turister såg vi knappt till, så det var trevligt att gå runt på marknad och dylikt bland ortsbefolkningen. Det fanns också många trevliga små brasserier och caféer här och var. Lunch idag bestod av varsin rejäl club sandwich (lax respektive kyckling) med pommes.



På eftermiddagen gick vi en lång promenad bort till en helt nybyggd del av Fréjus, som ligger ute vid stranden. Här fanns stora lyxhotell med spainriktning, och en stor äventyrspark för cykel och andra sporter. När vi kom med tåget till Nice på kvällen var vi inte så hungriga, så vi bestämde oss för att gå till René Socca och äta nicoanska specialiteter. Pappa fick prova både socca (kikärtspannkaka), farcis (fyllda grönsaker) och beignets (friterade bitar, med ex. fisk inuti). Men inte nog med det, det fanns ju ytterligare en sak att prova innan resan var slut: Fenocchioglass! Så trots att det var ganska kallt på kvällen satte vi oss där med varsin strut, och pappa gav betyg helt klart godkänt.


Det blev en ätarvecka när pappa var på besök, alltid trevligt, men ännu trevligare var att få visa någon i familjen runt i stan, som ju hade kommit att bli mitt hem.

1 kommentarer:

Susanna sa...

Vilka fina bilder! Och jag gillar att du skriver vad ni åt!