måndag 21 september 2009

Peut-etri

Jag har haft lite Uppsalalängtan faktiskt. Inte vanlig hemlängtan, det har jag väldigt sällan; jag har alltid lätt att vänja mig vid nya platser och snabbt känna mig hemma. Dels är det det vanliga: jag saknar folk hemifrån. Det gjorde jag när jag flyttade till Frankrike förra gången också, men då var det ju precis efter studenten och alla reste åt olika håll. Det är lite annorlunda nu, eftersom jag verkligen hade en fast punkt i Uppsala, så det känns som att ha lämnat något mer konkret den här gången. Jag saknar lite nationslivet också, för än har vi inte hittat något klockrent uteställe här (dock många trevliga pubar), och nationspriserna förstås. Fast mest att gå på gasque faktiskt=) Jag tror dock att jag har lyckats övertala ma coloc att ha någon typ av cocktailparty sen, så det får bli substitut.

Som en liten ljuspunkt i hemmafunderingarna (och regnovädret!) var det dock riktigt härligt att få träffa Petri igen! Han har varit här över helgen för att hänga med sitt gamla internationella gäng, men han kom förbi min lägenhet en sväng i fredags. Vi åt camembertmackor och pratade gamla minnen, men mest blev det förstås ordvitstävling. Elin fick nog lite mer förståelse för hur jag är i alla fall, haha.


fredag 18 september 2009

Les specialités nicoises


Skolan brukar ordna lite aperitifkvällar då och då, och igår var vi några från klassen som hängde med på en sån. Vi hade länge tänkt prova socca och andra nicoanska specialiteter, så nu slog vi på stort och tog allt på en gång! Jag, Elin, Katarina och Emil köpte varsin tallrik, och så delade vi på de olika sakerna. Det var farcis (små fyllda grönsaker), socca (kikärtspannkakor), beignets (som små munkar eller nåt friterat i alla fall, med fisk eller annan fyllning) och pissaladière (pizzadeg med lök, ansjovis och svarta oliver). Jag gillade faktiskt det mesta, även om det var lite speciellt. Efterrätten gick kanske inte hem lika bra. Det var som en kaka, men med spenatfyllning i mitten och florsocker på toppen. Det låter ännu konstigare än vad det var, men en bit var fortfarande lagom. Vi pratade lite med några amerikaner och en ryska som satt vid samma bord, men annars blir det tyvärr ganska mycket svenskhäng och svenskprat. Bättring utlovas!



Vi tog en liten promenix i gamla stan efter allt ätande, och kom på att det bästa vi kunde göra var att äta lite till. Det blev en tur till favoritglasstället Fenocchio. Caramel beurre salé och confiture de lait provade jag den här gången. De andra tyckte att min caramel-glass var konstig, och den är ju lite salt, men jag (som älskar sådan salt karamellsmet från Bretagne) tyckte att den var helt underbar. Vi sprang på Simon, och bestämde oss för att följa med hem till honom. Där hängde vi resten av kvällen, med ett annat gäng från klassen. Jag och Elin lyckades hitta hem tack vare Simons vägbeskrivning; annars hade vi nog varit lite perdues faktiskt.

Je pleure quand il pleut


Vädret är emot oss. När man åker ner till Nice för att plugga förväntar man sig ju sol och bad, och det fick vi de två första veckorna. Nu har det regnat flera dagar, och då är det inget duggregn vi pratar om utan riktigt ösregn med mullrande åska och blixtar över stan. Bort bort bort! De planerade utflykterna fick vänta, så nu ser den här helgen ganska tom ut än så länge. Vi håller tummarna för att vädergudarna kommer på bättre tankar helt enkelt!

De tappra morgondopparna vågade sig ut en av dessa dagar, men kom hem dyngsura och lite småsura. Elin och Katarina trollade dock fram lite pannkakor, och jag ställde fram tillbehör. Svampstuvning, Nutella eller äppelmos fanns att välja på. Mmm! Vi lyckas alltså roa oss ändå...

Regnig ordvitskonversation på facebook:

Jag: Lovisa n'aime pas la pluie
Natalie: Je pleure quand il pleut
Hanna: Hier il a plu et ca ne m'a pas plu
Jag: Ca ne ma pas plu non plus!

Zut!

I Frankrike innebär tydligen "ingen centrifugering" inte heller någon tömning av vatten... Ojojoj sa vårt lägenhetsgolv, och ajajaj sa Elin som fick skura.

måndag 14 september 2009

Le temps qui passe

Det har nu gått två veckor sedan jag kom hit till Nice, men det känns som att jag har varit här mycket längre. Man har redan hittat in i någon sorts vardagslunk, fast ändå med lite semesterfeeling. Hur kan man känna annat när man går runt i sommarklänning och ser palmer på vägen till skolan? Snart blir det ännu mer vardag dock. Anna hittade ett gym som verkade nästan för bra för att vara sant. För 90 euro får man gå på hur många olika pass man vill, alltifrån vanlig jympa till karate och hiphop. Enda kruxet är att man måste ha ett läkarintyg, så det ska vi försöka fixa i veckan. Jag har inte internet hemma än heller, men efter att jag i fredags skaffade ett bankkonto (det verkade definitivt för bra för att vara sant: man fick 30 euro insatt på kontot, och 15 euro på ett sparkonto, bara sådär) så borde det också gå att fixa ganska snart.

Helgen har varit ganska lugn. I fredags provade jag, Elin och Katarina att gå på flamencokurs. Det var roligt att få klappra lite med klackarna, men det där vridandet med händerna förstod jag mig verkligen inte på. Det var roligt en gång, men jag satsar nog på det där gymmet ändå. På dagen var jag förresten med några från klassen upp till findelen Cimiez och gick på Matissemuséet. De hade en speciell Matisse-Rodin-utställning som vi inte ville missa. Muséet var helt okej, men det finaste var parken runt omkring med en massa olivträd. Där satt vi med varsin glass ett bra tag.


I lördags hade jag äntligen tid att gå runt på stan lite för mig själv, så då gick jag runt i affärerna efter den stora gatan Jean Médecin och letade efter shorts. Hur kan jag inte ha tagit med mig ett par sådana? Annars har jag faktiskt varit duktig och hållit mig ifrån shoppingen hittills... Men det blir det nog snart ändring på, när nästa studiebidrag kommer kanske. Nu har det varit väldigt mycket utgifter så här i början, därav lugnet.

I lördags kväll möttes vi upp ett stort gäng i hamnen för Lou Festin duo Puort (La fête du port); hamnfesten (eller porrfesten, som Emil tyckte lät bättre). Det var en massa tjolabaloo i hamnen, med små minikarnevaltåg som gick runt bland marknadsstånden. När det blivit riktigt mörkt var det fyrverkerier också. Mycket tjusigt! Vid tolvtiden gick vi hem till Jenny, en tjej som läste den här kursen i våras (samtidigt som Petri alltså), och förfestade lite innan vi gick ut på Pompeji, ett ställe här i gamla stan. Det var en väldigt trevlig kväll, som slutade vid fyrasnåret...


Söndagen var slapp: jag gick upp jättesent, åt fransk chokladig frukost och promenerade lite utefter Promenade des Anglais. Lite mulet väder och till och med några regndroppar för en gångs skull. Det vill vi inte se igen. Om jag ska hinna med att prova alla glassorter tänkte jag att jag fick skärpa mig, så igår blev det en kula vit choklad och en med nutellasmak. Det fanns lite dåligt med lediga bord, så jag satte mig med en fransk tant och pratade lite. Hon bodde här i Nice, och sa att hon aldrig skulle köpa glass någon annanstans, så nu känns mitt beslut ännu bättre.

A plus!

torsdag 10 september 2009

Qu'est-ce qui se passe?

Då sitter jag i skolan som vanligt, efter att återigen ha släpat med mig datorn hit för att kunna skriva lite blogg, och vad ser jag? Inte en enda kommentar på det senaste inlägget! Nu får ni skärpa er;)

I söndags var det någon slags Nice-dag här, med marknadsstånd och aktiviteter här och var. Det såldes gammaldags sylt och andra hemgjorda produkter, och mellan de olika torgen i gamla stan cirkulerade en grupp fransoser och fransyskor som dansade traditionell nicoisisk dans. De hade på sig jättefina gammaldags dräkter från regionen, och till och med bihanget av barn var klädda likadant.

Måndag och tisdag har jag gått i skolan som vanligt. Måndagar är den enda dagen då vi har två lektioner, en 9 - 11 och en 16 - 17.30, annars är det 16 - 17.30 som gäller (tisdagar och torsdagar). Vi har lite läxor att göra till varje gång, men är inte direkt överbelastade. Det finns alltså mycket tid till att bada och upptäcka staden.

I tisdags passade vi på att utnyttja studentpriserna på Jonathans, det där "hemliga" stället jag skrev om sist. Vi fick in stora ölbägare till vårt bord, och visste inte riktigt om det var fransmännen bredvid som bjöd eller om man liksom fick såna så fort man kom in, men det visade sig att de helt enkelt hade hamnat på fel bord. Då hade vi i alla fall redan börjat dricka, och tro det eller ej, jag fick i mig hela stopet med öl utan problem. Jag kanske börjar lära mig? Då är det bara vinet och kaffet kvar då. Sen spelade vi bingo igen, och svenskarna var riktigt på hugget. Matilda tog hem den första raden, och Anna två rader. De vann varsin kupong på 7,5 euro att dricka för nästkommande kväll, så det tackade de ju förstås inte nej till. Det känns som att det här kan bli vårt stammisställe...


Igår, onsdag, var vi helt lediga från skolan, så då hade vi lite picknick uppe på samma kulle som förra gången, Colline du chateau. utsikten därifrån är verkligen helt fantastisk! Vi lekte lite lekar som förra gången, men låg mest och tog det lugnt. Sen gick jag och Axina ner till stranden och badade en sväng, men när det började bli lite kyligt (tro det eller ej!) gick jag hem och tog en lugn kväll med fransk TV och rabarberkompott.


I morse hängde jag med de hurtiga morgondopparna, och sen gjorde jag fonetikläxan. jag och Elin konstaterade i morse att man snabbt kommer in i nya vanor. "Det är konstigt att det inte känns mer konstigt" sa hon, och jag förstår precis hur hon menar.

tisdag 8 september 2009

Allumer le feu


Vi var förresten ute i fredags. Vi gick lite fram och tillbaka, men höjdpunkten var ett konstigt ställe vi hittade där man var tvungen att ringa på för att få komma in. Vi drack brinnande drinkar och spelade bingo med jordnötsskal. På tisdagar har de studentkvällar med extra låga priser, så då ska vi definitivt dit. Har vi tur kanske det finns några riktiga fransmän där också...


Grasse et glace (eller "Le parfum")


Som jag skrev sist så skulle vi på utflykt i lördags. Det var jag och Elin, och så Emil och Katarina från klassen som följde med en grupp från skolan hela dagen. En lärare, Samuel, var med och guidade oss, och jag och Katarina satt typ hela bussfärden och frågade ut honom om en massa ord som vi ville veta vad de betydde. Grasse är i alla fall en jättemysig stad uppe i bergen, med utsikt ner mot havet vid klart väder, och en tradition av både skinnvaru- och parfymtillverkning. Konstnären Fragonard kom därifrån, och det var han som kom på att man kunde parfymera de illaluktande skinnhandskarna för en trevligare upplevelkse, vilket gav det stora parfymföretaget Fragonard sitt namn. Vi besökte Fragonards parfymfabrik, som fortfarande använder maskiner från 1920-talet. Riktigt coolt! Jag och Katarina hittade varsin parfymsort som vi gillade, och köpte dem för hälften av vanligt butikspris. Juste un baiser heter min, bara en kyss. Sen besökte vi konstnären Fragonards museum, och vandrade runt lite grann. Riktigt härlig dag! Förresten, om någon av er har läst Parfymen (eller sett filmen för den delen) så utspelar sig rätt mycket av den i just Grasse.






När vi kom tillbaka till Nice på kvällen åt vi middag på varsina håll, och möttes sedan upp igen senare på kvällen för glass. Vid mitt och Elins torg ligger nämligen det som sägs vara Nices bästa glassbar: Fenoccio. De har 96 glassorter, allt från coca cola och tuggummi till avokado och tomat & basilika. Jag fortsatte i parfymtemat och tog en bägare med lavendel och ros. Mmm! Jag tänker mig att om jag äter en glass med två kulor varje vecka tills vi flyttar härifrån så ska jag nog hinna prova det viktigaste...



måndag 7 september 2009

Blague

Quelle reine passait tout son temps au WC?

- Marie en toilette!


Älska Carambar, godiset med skämt och gåtor på insidan av pappret.

fredag 4 september 2009

Nouvelle vie à vieux Nice

Ca y est! Jag är framme i Nice sedan flera dagar. Jag har varken skaffat internet eller franskt telefonkort än, så det har blivit lite dåligt med uppdateringar hem, men nu ska jag försöka ändra på det. Har släpat med mig datorn till skolan idag, och där finns det gratis wi-fi. Tyvärr hade jag inte lagt in några bilder på datorn än, men jag lägger nog till det i nästa veva.

Jag kan ju i alla fall börja med att berätta lite om hur jag har det...

När jag kom till flygplatsen vid halv sex i söndags morse träffade jag på ganska många från klassen, bland annat Elin som jag skulle dela lägenhet med. Vi satt ganska nära varandra i planet allihop också, och när vi kom fram gjorde vissa av oss sällskap på bussarna in till stan. Jag och Elin visste bara att gatan, rue du pont vieux, låg i gamla stan, men inte så mycket mer än så. Från stans busstation visade det sig dock vara jättenära hem till oss, även om vägen kändes lång när vi släpade på tre väskor var (med Norwegian får man ha med sig totalt 50 kg, underbart!).
Vi blev mötta av de två spanjorer som då bodde i lägenheten, och de fick bära upp våra väskor. tur det, eftersom vi bor på femte våningen (sjätte enligt svenska mått) utan hiss. Resten av dagen spenderade jag och Elin på stranden, med varsin baguette förstås. På kvällen mötte vi upp de andra svenskarna som kommit med samma plan och gick ut och åt på en av de många restaurangerna vid Cours Saleya, typ mattorget i gamla stan. Det var väl kanske här som det började gå upp för mig och Elin att vi bor riktigt bra, och har nära till allt.

Dagen efter morgondoppade några från klassen, och vid två möttes gänget från kvällen innan för att bestiga den stora kullen där man har utsikt över hela staden och vattnet. Underbart vackert! Vi tappade bort varandra lite grann på vägen upp, men sen hade vi i alla fall picknick ihop och lekte lite "lära känna varandra-lekar". På kvällen städade jag och Elin lite i lägenheten, för det måste spanjorerna ha "glömt". Sen gick vi hela vägen bort till ett stort Carrefour, där vi handlade lite basvaror. Jag tror att jag ska tillägna maten några egna inlägg senare. Det var rätt tungt på tillbakavägen med alla kassar, och då hade vi som tur är inte behövt köpa vattenflaskor. Kranvattnet här är helt okej nämligen.

Klasslekar. Bild lånad av Emma i klassen.

I tisdags började skolan, men inte förrän kl 16, så innan det hann vi ner till marknaden för att köpa lite kronärtskockor, som vi kokade och hade med att dippa i majonnäs på picknick i en park med några kursare. Det verkar bli mycket av sånt, och inte mig emot! Första dagen i skolan var rätt lugn, med information om staden, tips om billiga matbutiker, tjuvar att akta sig för osv... Skolan verkar väldigt bra, och lärarna likaså. Onsdag och torsdag har vi haft flera föreläsningar, liksom idag, och nu verkar både fonetiken, konversationen, grammatiken och litteraturen vara igång på riktigt. Vi har fått lite läxor inom varje ämne till nästa vecka.

Igår var vi förresten och åt på creperiet/mouleriet som ligger i botten på vårt hus. Jag åt en paysanne (champinjoner, bacon, lök och grädde), och så drack vi riktig fransk cidre brut till förstås. Två kvällar har några från klassen varit över och sett på film hos oss också. Min dator är ju inte mycket att titta på direkt, men jag hade med mig en hög franska filmer i alla fall. Vi ska nof förflytt filmtittandet till två tjejer som bor i en etta tillsammans men har stor TV och DVD-spelare i stället.

Nu sitter jag som sagt i skolan och skriver, och snart ska jag och Elin gå hem och laga fransk löksoppa. I morgon far vi på utflykt till Grasse, parfymstaden uppe i bergen.

A tout à l'heure tout le monde!