lördag 15 augusti 2009

Feta fransyskor

Känslorna har gått fram och tillbaka på jobbet idag. Dels känner jag att jag är rätt färdig där för i sommar, samtidigt som jag kommer att sakna pappa, farbror, brorsan, farmor och lillkusinen. Ibland, om jag hör någon låt på radio (ex "Human" med The Killers - kongressminnen), får jag lite Uppsalaångest och inser hur jobbigt det kommer att bli att säga hejdå till alla. Vissa stunder ser jag bara så mycket fram emot Frankrike, och kommer på mig själv med att planera vad jag ska äta till frukost i Nice (jag vet, jag är knäpp). Och ibland får jag "Feta fransyskor" på hjärnan.

Feta fransyskor
som svettas om fötterna,
de trampar druvor
som sedan ska jäsas till vin.
Transpirationen viktig é,
ty den ge
fin bouquet.
Vårtor och svampar följer me'
men vad gör väl de'?

För vi vill ha vin,
vill ha vin,
vill ha mera vin,
även om följderna blir
att vi må lida pin.
Flaskan och glaset gått i sin.
Fyll på vin, mera vin!
Tror ni att vi är fyllesvin?
Ja! Fast större!

söndag 9 augusti 2009

Le temps des cerises

Ni kanske funderar över bloggnamnet förresten, eller adressen, eller bakgrunden. Låt mig förklara:

La vie en rose, livet i rosa, är en sång av Edith Piaf (och i Sverige även namnet på filmen om henne - i Frankrike heter filmen La Môme, den lilla sparven). Det här ska ju som ni vet inte handla om rosa utan om Frankrike, ergo La vie en France.

När jag hade skapat bloggen skulle jag välja vilken adress den ska finnas på. Lavieenfrance var såklart upptaget, liksom laviefrancaise, lafrance, frankrike, fransyskan osv... Frankrikebloggen kändes lite tråkigt, men då kom jag på det. Vad är jag om inte en Frankrikenörd? Att adressen dessutom kan verka anspela på Norden är ju bara ett plus för en nordist som mig ...

Och så bakgrunden då. Varför körsbär, vad har det med Frankrike att göra? Det var så enkelt som att det var den finaste bakgrunden jag hittade (på underbara och gratis The cutest blog on the block) just nu, och det är mycket möjligt att den byts ut senare. Min kärlek till körsbär tog dock fart förra gången jag bodde i Frankrike, så helt ologiskt är det inte. Det är kanske lite ironiskt att jag tycker så mycket om körsbärsmönster när jag inte ens tål att själv äta dem, men jag tycker helt enkelt att de är vackra och har fin estetisk form. Min samling av körsbärsgrejer består hittills av ett par ljusgula tygskor med körsbärsmönster (inhandlade i Paris), en ljusgul blus med körsbärsmönster och ett halsband med ett körsbärshänge (också ett Parisfynd), men något säger mig att den kommer att öka successivt. Min dröm är en väska jag hittade i en av designaffärerna på Ile St-Louis för länge sedan, men den fanns tyvärr inte kvar när jag hade pengar. En dag ska jag dock äga en sådan röd lackväska, formad som två körsbär med skaften ihop som handtag. En dag ska den bli min. Le temps des cerises.



Följ min blogg med bloglovin

Bonne nouvelle

Bonne nouvelle, god nyhet, heter en tunnelbanestation i Paris. Det måste ju vara ett av de roligaste stationsnamnen i historien. Har dock ingen aning om den verkliga historien (bakom alltså). Jag har också fått goda nyheter; antagningsbesked nummer två kom i torsdags, och jag var äntligen antagen till Franska 1 i Nice via Mälardalens högskola. Youpie! Det betyder att jag får återvända till mitt kära Frankrike så snart som den 31 augusti, men också att jag får anledning att skapa den här bloggen, som jag så länge gått och klurat på. Jag kommer att fortsätta att skriva lite i min vanliga blogg ändå, men främst kommer det nog fototrissas där. Eftersom man som blogger-användare inte har obegränsat med bildutrymme (och jag misstänker att det kommer att fotas en hel del det närmaste året) tänkte jag att Frankrikeresan skulle föräras med en helt egen blogg. Från och med den första september kommer det här att fungera som min resedagbok, så kika gärna in lite då och då!